"säg till om jag stör,
sa han när han steg in, så går jag med detsamma.
du inte bara stör,
svarade jag, Du rubbar hela min existens. Välkommen."
jag var bara som en fimp, en du brände, slängde och tog för givet.
eller det kanske du inte gjorde? för du kanske brydde dig kanske egentligen?
jag har ont i mig, köper saker som jag inte behöver för jag tror materiel kärlek ska funka. Men det lämnar bara ett ännu större hål.
jag slutar, ger upp nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar