Hur kan man känna så mycket men samtidigt så lite?
Den frågan brukar poppa upp i mitt huvud, ja idag har jag inte av en filosofisk kväll.
tänker på allt och ingenting samtidigt. Dock brukar det vara så, fast då fastnar jag i de dåliga tankarna och banorna, idag kan jag blicka famåt och bakåt som i en dröm, jag kan ta på det ser jag typ men jag fångar ingening.
Håkan spelar i bakgrunden
"Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Fortsätt ljug, precis så, för mig"
Just nu önskar jag kunde tro på det med att faktiskt det bästa inte hänt än.
nu ska jag gå ut ta mig en ytterligare ciggaret och hoppas få lite klarhet i hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar