jag känner mig så oerhört övergiven och oduglig.
jag vet inte heller vad jag faktistkt kan ta mig till.
allt landar platt utan någon mening, kallprat för att för att försöka fördriva känslan
av att vara tom, att vara ingenting.
Sitter och tvångs tänker varje kväll vad jag ska kunna ha på mig nästa dag i hopp om
något jag inte vet vad, att jag ska kunna bli någon annan?
bli någon mer intressant? mer vågad? jag vet faktiskt inte, men likaväl
försöker jag klä på mig känslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar